Till himlen och tillbaka..

Nu har jag läst ut Eben Alexanders bok "Till himlen och tillbaka - en neurokirurgs nära-döden-upplevelse". Det enda jag kan säga är oj vad bra den var. Jag hade inte så höga förväntningar eftersom jag inte läst eller hört så mycket om den innan, men den var verkligen intressant.
Det jag tar med mig från denna boken ännu ett bevis på att den andra dimensionen "andra sidan" existerar och som Eben beskriver är verklig. Han beskriver den till och med mycket verkligare än livet på jorden. Som att det är där vi egentligen "lever och förstår sambanden med varför vi existerar och lever". Han beskriver det ungefär på samma sätt som Anita Moorjani ;att på jorden är det som en radio som är trasig och prasslar. Man får inte in rätt kanal än hur mycket man försöker. Men på andra sidan är det som en radio som fungerar utmärkt, och som spelar de vackraste melodierna man kan tänka sig. Anita beskrev det som att på jorden är det som att vistas i ett mörkt rum, där man får gå runt med en ficklampa och leta. Medan på andra sidan tänds helt plötsligt alla ljus, och man ser alla de klara vackra färger och allt som finns i omgivningen.

Det som gör Ebens berättelse extra trovärdig är ju också att han från början var en stor skeptiker som snarare med sin vetenkap ville motbevisa folk som hade haft upplevelse av andra sidan. Han menade på att det bara var hjärnan som spelade ett spratt och att det var psykoser. Men när han själv fick bakteriell hjärnhinneinflammation och hamnade i koma i sju dagar, och var lika långt på andra sidan visade sig hans tidigare övertygleser vara fel. Här blev han helt säker på att det finns en andra sida som existerar lika verkligt som livet på jorden, bara i en annan dimesion. Nu försöker han övertyga sina läkar-och forskar kollegor om detta (vilket inte är så lätt) och även forska på hur man ska kunna bevisa detta i framtiden.
Jag tycker verkligen det är en bok värd att läsa om andlighet är något man är intresserad av. På senaste tiden har jag forskat lite på nära-döden-upplevelser och utforskat vad de kan ha för skillnader och likheter. I grund och botten så beskriver de som har varit med om det väldigt lika. Att det bara finns villkorslös-kärlek på andra sidan. Det finns ljusvarelser som man känner sedan tidiagre, olika platser (vibrationsnivåer) och strukturer.
Man komunicerar på andra sidan genom telepati kan man säga. Vi alla är individuella, men är ett på samma gång..vi känner samhörighet på ett sett som inte går att föreställa oss här. På jorden är man mycket mer begränad i sin fysiska kropp, medan i den andliga dimesionen kan man färdas genom tid och rum, till olika platser utan några svårigheter...Vi alla består av källenergi, alltså är små gnistor från källan (den ursprungliga energin och medvetenheten). Vi alla är en del av detta och består av den energin som är våra själar. Vi finns till för att samla på oss kunskap och erfarenhet som vi tar med oss till andra sidan och till källan. Ju mer erfarenheter och kunskap vi samlar på oss, desto större växer sig våran livsväv som gynnar hela universum. Allt hänger samman och alla är en del av varandra, även fast det är svårt att se och känna i denna fysiska värld.Ju mer kunskap och vishet vi samlar på oss på ju högre energi nivå hamnar vi, alltså närmare källans energi nivå. Vi är med andra själar på den energin nivån som har samma energi som oss själva..Det är väldigt strukturetad ordning på andra sidan och man kan säga att precis som på jorden ingår man i en skola. En skola där man lär sig saker.
Jag vet verkligen bara en liten del av den sturktur och den vetenskap som råder på andra sidan, men jag tycker det är roligt och intressant att lära mig mer om det. Jag kommer nog aldrig sluta vara nyfiken och intresserad av detta så länge jag lever på jorden. Det känns som att det är en stor del av den jag är, och något som jag ska förmedla vidare till andra människor. Det känns lite som det är ett av mina livssyften att sprida budskap om att det finns en högre mening med våra liv. På vilket sätt eller i vilken skala vet jag inte ännu, jag vet bara att det är ett kall inom mig...
