Tiden är oändlig.
Tiden är en illusion,
som skapar rädsla och oro,
som skapar motstånd och lidande..
Tiden är för oss människor en begränsning,
men för universum en gåva,
eftersom att tiden är oändlig..
Tiden är som en odödlig stjärna,
som alltid kommer finnas,
alltid stråla lika klart..
Det som är menat kommer ske under den perfekta tidpunkten,
under de perfekta omständigheterna,
och är i enlighet med universums oändliga vishet...
Vi kan vara trygga,
att allt har en mening,
det som är menat kommer att ske..
Tiden är en illusion. Den tid som vi människor uppfattar som år, månader, dagar, minuter och sekunder är bara något som existerar på jorden. I universum finns det ingen tid på det sättet. Utan tidsuppfattningen breder ut sig i oändligheten, i stillheten. Tiden existerar både i dåtid framtid och nuet på samma gång, och är oändligt. Det är så ofta vi människor tycker att saker och ting borde ske under en viss tid, att det går så långsamt och att vi bara vill ha det nu..Så kan jag känna många gånger speciellt med min sociala ångest - varför ska det behöva ta så lång tid. Men eftersom att tiden bara existerar på det sättet här på jorden, så kan några år vara ingen tid alls ur ett universiellt perspektiv..
Jag tror att den tiden det tar att överkomma vissa mönster från barndomen, att starta ett projekt, att få det jobbet man vill få, att hitta de vänner eller den livspartner man vill hitta, tar den tiden den behöver ta för att man ska läka. Det ger en ganska betryggande och lugn känsla att tänka, ja men eftersom att tiden egentligen inte existerar på det sättet - varför ska jag då ha så bråttom? eller varför ska jag känna oro och rädsla över att saker inte händer tillräckligt fort? Nej jag tror att allt har en högre mening, och när tiden är inne så kommer det är ske, utan att vi behöver stressa, jäkta eller oroa oss.
Vi får fortsätta leva i kärlek och harmoni till oss själva och göra så gott vi kan, så kommer allt det vi önskar slå in - när det är menat att ske. Den perfekta tidpunkten är den som är i enlighet med vår inre plan och med universums plan för oss själva. Det kan vara saker vi behöver lära oss innan det slår in, saker vi behöver få kännedom av som vi inte skulle få om det bara kunde hända på en gång. Så jag litar på att livet bär mig och visar mig vägen. Jag litar på att det finns en mening med allt som händer och sker. Jag litar på att saker och ting händer vid den perfekta tidpunkten. Jag överlämnar mig åt livet att visa vägen.
